Lite annorlunda restaurangbesök

Hahahaha det som började med ett vanligt restaurangbesök slutade inte som ett ;) Efteråt kom chefen och började prata med oss.

Han; Soo did you like your dinner? Till mig

Jag; Yes I did

Han; Good, are you sure?

Jag; Euhmmm, Yes I am?

Han; Really? Beacause I can see that you left some meatballs

Jag; Euhmmm, Yeah, I'm not hungry....

Pappa (OBS: Räddaren i nöden); She speaks french also

Han; Ah tu parle francais, comment ca?

Jag; Ben j'ai habitée en Belgique et j'ai été à une école francaise pendant 10 ans

Han; Ah c'est cool ca. Moi j'ai habité en Angleterre (London), France (Nice) et en Espagne, et je suis né en Algerie.Vous savez, c'est en Londres que j'ai rencontré ma petite-copine (säger man så? flickvän), elle travallait à un restaurant. Moi et mon ami et sa petite-copine partagaient un appartement avec 1 chambre donc on devait partager tous, il n'y avait pas beaucoup de place..." Och Bla Bla Bla han snackade på där.

Pappa; You know, my daughter wants to move to England or USA

Han; Oh c'est vrai? Tu devrais vraiment prendre la chance. Y'en a qu'une. Et tu devrais apprendre plusieurs langues, ca va t'aider dans ta vie. Mais ca coûte chère d'habiter las-bà. Pour nous trois ca coutait 15 ooo couronnes.

Och sååå fortsatte vår konversation.

och sen i slutet:

Han; Puisque t'a était si gentille tu vas avoir une glace, t'en veux une?

Och för att vara artig tackade jag ja ;)

Sedan när vi skulle gå så tog han min hand och skakade den och sa:

"Aurevoir mademoiselle, je suis heureux de vous avoir rencontré."

Asså, känner man sig hedrad eller känner man sig hedrad?

Och nu sitter jag här hemma och gör inte så mycket ;)

och juste angående alla inläggen idag (närmare bestämt 6-7 styckna) så hade jag bara lust att skriva många :D Ska jag fortsätta så eller inte?

Hejdå/Goodbye/Au revoir


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback